tystnadskultur på arbetsplatser

Ny kartläggning om tystnadskultur: ”Att berätta om det som gick fel är det mest generösa du kan göra”

21 september 2026

När problem inte lyfts på en arbetsplats beror det sällan på enskilda medarbetares mod eller vilja. Tre forskningsrapporter från Arbetsmiljöverket visar att organisation, ledarskap och normer är avgörande för om tystnaden får fäste, något som kan påverka arbetsmiljön negativt.

Rapporterna ger tillsammans en bild av vad tystnadskultur är, hur den uppstår och hur vanlig den är i svenskt arbetsliv.

En av rapporterna bygger på enkät- och registerdata från över 7 000 arbetstagare och är den första i sitt slag i det svenska arbetslivet. Förekomsten av tystnadskultur varierar mellan branscher och mellan grupper. Yngre (16–29 år) tystnar i betydligt högre utsträckning än den äldsta gruppen (65 år och äldre).

En annan rapport jämför Sverige med 17 andra europeiska länder. Tystnad är generellt mindre vanlig här, men återkommer i alla landsgrupper.

Samspelet avgör

Forskarna föreslår ett systemiskt sätt att förstå tystnadskultur: det handlar om samspelet mellan medarbetare, chefer och kollegor, och om strukturerna som styr kommunikation, ledning och arbetsfördelning.

– Det här känner vi igen från industrin. När ett tillbud inte rapporteras är det nästan aldrig för att man inte bryr sig, utan för att det saknas tid, tydliga rapporteringsvägar och rutiner eller tro på att det leder någonstans. Då är det organisationen vi behöver titta på, inte individen, säger Christel Benke, processledare för SSG:s Säkerhetskommitté.

Att dela är att förebygga

Motmedlet mot tystnad är enligt Christel Benke att systematiskt dela med sig – inom den egna organisationen, men också mellan företag och branscher.

– Ingen arbetsplats blir säker i ensamhet. Det som ett företag lär sig av ett tillbud kan vara precis det ett annat behöver höra innan olyckan händer. Att berätta om det som gick fel, och inte minst de åtgärder man vidtagit och vilka erfarenheter som dragits är en av de mest generösa sakerna du kan göra för branschen, säger hon.

Det är också själva idén bakom SSG:s kommittéer och nätverk, där experter från hela industrin möts för att omvandla erfarenheter till gemensamma standarder och arbetssätt.

– I kommittéerna och nätverken sitter människor vars arbetsgivare konkurrerar på marknaden, men inte med arbetsmiljön och säkerheten som konkurrensmedel. Där finns tillåtelse att säga "det här funkade inte hos oss". Den öppenheten behöver fler arbetsplatser bygga internt, säger Christel Benke.

Christel Benke SSG
Christel Benke, processledare för SSG:s Säkerhetskommitté.