Rätt ytskydd ökar livslängden – Charlotte ger sina bästa tips

Med rätt ytbehandling håller saker bättre. Charlotte Persson är en av Sveriges främsta experter på ytskydd och ser dagligen exempel på hur olika utföranden och produkter kan påverka anläggningens livslängd.

Charlotte Persson är konsult på Afry och arbetar med kontroll av ytbehandling i alla dess olika stadier. Hon får oftast vara med redan i projektens planeringsfas för att se till att man tar hänsyn till ytbehandlingen i rätt tid.

Varför är ytskydd viktigt?

Ytskydd är en viktig faktor för att en konstruktion ska hålla bättre. En väl skyddad konstruktion behöver inte åtgärdas lika ofta, och när den väl behöver underhåll blir det billigare och går snabbare.

- Om jag ser tillbaka på de senaste 5 åren så har många anläggningar gjort stora investeringar för att utöka sin kapacitet, men missat i planeringen eller utförandet av ytskyddet vilket leder till behov av total ommålning långt tidigare än vad som behövts med rätt utfört ytskydd, säger Charlotte.

Ur ett miljöperspektiv är det också bättre om det räcker att måla om något istället för att behöva byta ut hela konstruktionen. Charlotte framhåller också säkerheten som en viktig faktor.

- Har vi inte skyddat konstruktionen ordentligt kan det hända mycket. Saker rostar och trillar ner, till exempel, säger Charlotte. Hon nämner även att det som anläggningen producerar kan skadas om ytskyddet är dåligt, exempelvis kan pappersmassa missfärgas.

SSG Ytskyddskommitté sammanför teori och praktik

Charlotte är sedan många år med i SSG Ytskyddskommitté, som bland annat gör omvärldsbevakning på området och tar fram SSG:s ytskyddsstandarder.

- Det är enormt viktigt att få fram erfarenheter från verkligheten och att skapa en koppling med den teoretiska standarden. Det är väldigt omtyckt bland utförare att vi kan ha en så tät dialog och få spridning bland de som använder SSG:s standarder. Vi får en gemensam teknisk utveckling, berättar Charlotte.

Hon tycker också att kommittén är ett värdefullt forum som bland annat ger möjlighet till nya perspektiv.

- Det är bra att på ett lite distanserat sätt från det vanliga jobbet få diskutera med andra personer som har andra roller och infallsvinklar. Det går inte med ord att beskriva hur bra det är, det är jättevärdefullt.

Att få träffa andra som också delar förståelsen för hur viktigt ytskydd är ger också ett bra stöd i yrkesrollen.

- Det är bra att få ventilera olika situationer och att kunna diskutera neutralt i kommittén om hur andra ser på saken. Om jag till exempel fått höra någonstans att jag ställt för höga krav och börjat fundera på om jag är pedant eller fel ute, så är det skönt att få höra att kommittén snarare tycker att jag borde ställt ännu högre krav. I stora projekt där man lägger stora pengar på att bygga nytt är ytbehandlingen ofta en liten kostnad. Men om vi släpper in en målare som målar med färgen på fel ställe så att de blir ett haveri blir det gigantiska pengar, säger Charlotte.

SSG:s ytskyddsstandarder – ett viktigt hjälpmedel

Charlotte har varit med i framtagningen av många av SSG:s standarder inom ytskydd, och hon använder dem mycket i sitt eget arbete.

- Jag försöker lära de som finns runt omkring mig att SSG är mer än ett färgsystem, att det också ger en utförandebeskrivning. Blanketterna i SSG 1017 använder jag mycket – i alla jobb jag är inblandad i ska det finnas en kontrollplan. Då blir det mindre besvikelser.

Hon fortsätter:

- SSG 1000 använder jag ofta tillsammans med konstruktörer och de som tillverkar. Då pratar vi mycket om hur konstruktionen kan påverka ytbehandlingen - hur mycket avstånd krävs det exempelvis runt en balk för att man ska komma åt att måla ordentligt?

Charlotte har även varit med i framtagandet av den nya guiden SSG 1020, som vänder sig till underhållspersonal. Den innehåller många bilder så att det ska bli enklare att förstå när det är dags att underhållsmåla.

Yträtt ger kunskap för enklare ytbehandlingsprojekt

Charlotte leder även SSG:s kurs Yträtt, som är framtagen för att belysa vad ytbehandling är och hur man planerar för det i sitt projekt.

- Kursen riktar sig till alla som kan tänkas komma i kontakt med ytbehandling, framför allt de som ska fatta beslut kring ytbehandling snarare än de som ska utföra ytbehandlingen. Kursen ger en förståelse för ytbehandlingsprocessen och att ytbehandling består av så mycket mer än slutkulören. Kursen beskriver hela ytbehandlingsutförandet, riskmoment, ekonomisk påverkan och strategiska beslut kring ytbehandling. Kursen följer SSG:s standarder och presenterar innehållet i dem, men man kan gå kursen även om man inte följer SSG:s standarder dagligen, säger Charlotte.

Charlotte beskriver att Yträtt också kan anpassas efter olika grupper eller företag.

- Kursen kan vinklas för exempelvis projektörer, så att man fokuserar mer på ritningar, eller mer praktiskt hur man påför färg. Vi avsätter mycket tid för frågeställningar från deltagarna och diskussionerna formar kursen.

Till hösten kommer det även att hållas ett öppet kurstillfälle för den som vill gå Yträtt.
Anmäl ditt intresse här!

Charlottes tips för ett bättre ytskydd

1. Ta hjälp av en sakkunnig tidigt i projekten och ha avstämningar kontinuerligt under vägen, ofta tidigare än man som projektledare tror. Man bör också låta den sakkunniga vara med och lyssna till hur leverantören tänkt lösa uppgiften. På så vis undviker man fel ytbehandling på fel ställe.
2. Var väl insatt i den standard eller gällande kravhandling som ska följas.
3. Ge rätt information till den ytbehandlande firman och se till att kraven verkligen når dem. Man bör också ha avstämningar tidigt i produktionen och säkerställa att man är överens. Då får man goda förutsättningar för ett lyckat resultat på slutbesiktningen.
4. Ta tag i problemen direkt. Många gånger uppdagas brister i början av ett projekt. Om man då tänker att man löser det senare är det lätt att en snöboll blir till en stor snögubbe. Man behöver tidigt hantera avvikelserna och fråga sig: hur löser vi det? Man ska också se till att verkligen lösa problemet och inte nöja sig med en ekonomisk reduktion om det inte blev som man bestämt. Då har man ingen aning om vad som kan hända i framtiden.
5. Kom ihåg att ta hänsyn till brandskydd. Något som är viktigt är att brandskydd ofta hänger ihop med ytbehandling. Alla vet att man inte får sin anläggning brandklassad om man inte har rätt brandskyddsmålning, men många missar att brandskydd inte kan läggas ovanpå den tidigare gjorda ytbehandlingen. Man måste veta om brandskydd ska finnas i ett tidigare skede.
6. Använd guiden SSG 1001. Där finns bland annat bilagan ”Checklista inför uppstart av ytbehandling” som är ett bra hjälpmedel för att inte missa något viktigt.