Fallolyckor – en risk som ökar under vintern men som går att förebygga

SSG:s arbetsmiljörådgivare Ida Karlsson skriver om hur fallolyckor kan förhindras.

Vi börjar närma oss vintern och allt vad den innebär – mörker, kyla, snö och is. För många arbetsplatser, inte minst inom bygg, industri, drift och fastighetsskötsel, innebär säsongen en ökad risk för fallolyckor. Det handlar inte bara om fall från höjd, utan också om halk- och snubbelolyckor i vardagen.

Enligt Arbetsmiljöverket är fallolyckor en av de vanligaste olyckstyperna på svenska arbetsplatser. Varje år inträffar tusentals fall där någon skadas efter att ha halkat, snubblat eller fallit från höjd.

Även statistik från Afa Försäkring visar att fallolyckor är den vanligaste orsaken till allvarliga arbetsolycksfall i Sverige. Mellan 2018 och 2022 registrerades nästan 8 000 fallolyckor från höjd som arbetsskador och omkring 70 procent av de drabbade var män, ofta inom bygg-, industri- och transportsektorn.

Under vinterhalvåret ökar dessutom risken för halkolyckor, särskilt utomhus och i industrimiljöer där fukt, snö och is kan bildas på gångbanor och lastzoner.

Fallolyckor är en av de vanligaste orsakerna till arbetsskador i Sverige, men också en av de som är enklast att förebygga.

Riskbedömning – grunden för ett säkert arbete

Ett systematiskt arbetsmiljöarbete börjar alltid med riskbedömning. Det innebär att man identifierar var fallrisker kan uppstå, bedömer hur allvarliga de är och beslutar om åtgärder.

Riskbedömningen ska dokumenteras och uppdateras löpande, särskilt när arbetet förändras – exempelvis vid byggnationer, underhållsarbeten eller vinterberedskap.

Gemensamt fallskydd – förstahandsvalet

När det finns risk för fall från höjd ska arbetsgivaren i första hand säkerställa gemensamt fallskydd. Det kan vara skyddsräcken, skyddsnät, ställningar eller fasta gångbanor. Fördelen är att skyddet skyddar flera personer samtidigt och inte är beroende av individuell utrustning.

I bygg- och industriprojekt bör fallskydd planeras redan i projekteringsfasen. På så sätt kan riskerna elimineras innan arbetet börjar, i stället för att kompenseras med personlig utrustning i efterhand.

Personlig fallskyddsutrustning – när inget annat fungerar

Om gemensamt fallskydd inte är möjligt måste personlig fallskyddsutrustning användas. Det kan handla om en förankringsanordning, en helsele och en falldämparlina. Men utrustningen är bara effektiv om den används på rätt sätt.

Varje användare behöver utbildning i hur utrustningen fungerar, hur den kontrolleras och hur förankringen ska dimensioneras. En felanvänd sele kan i värsta fall öka skaderisken.
Utrustningen ska dessutom kontrolleras regelbundet enligt tillverkarens anvisningar.

Tre nycklar för fallsäkra arbetsplatser

1. Planera i tid – Identifiera risker för fall och halka tidigt, om möjligt redan i planeringsskedet.
2. Välj rätt skydd – Prioritera gemensamt fallskydd, komplettera med personlig fallskyddsutrustning vid behov.
3. Utbilda och följ upp – Säkerställ att alla som ska använda utrustningen vet hur den används och att rutinerna efterlevs.

Vintern kommer varje år, men fallolyckorna behöver inte göra det. Ställ fram spadar och material för halkbekämpning och gör er redo!

Läs mer:

Skydd mot skada genom fall - Arbetsmiljöverket

Läs även sammanfattningen som publicerades 6 oktober från Arbetsmiljöverket, som mellan mars 2022 och februari 2025 genomfört en tillsynsaktivitet med fokus på personlig fallskyddsutrustning. 

Brister i användningen av personligt fallskydd - Arbetsmiljöverket

Relaterat innehåll: