Nyhet |
26 november 2025
SSG:s arbetsmiljörådgivare Ida Karlsson tittar närmare på förslaget till en ny arbetsmiljöstrategi.
När arbetslivet snabbt förändras av digitalisering, demografi och global omställning behöver också arbetsmiljöpolitiken utvecklas. Det är utgångspunkten för utredningen bakom SOU 2025:73 – En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv, som presenterar förslaget till en ny nationell strategi för perioden 2026–2030.
Strategin syftar till att stärka både hälsa, trygghet och utvecklingskraft i ett arbetsliv som blir alltmer komplext.
Den nuvarande arbetsmiljöstrategin, som omfattar åren 2021–2025, har enligt utredningen fått ett blandat genomslag. Uppföljningen har dessutom varit begränsad, och ett av delmålen, att motverka brott och fusk på arbetsmarknaden, anses ha fallit utanför fokus i arbetsmiljöpolitiken.
Erfarenheterna används nu som bas för en mer träffsäker och framtidsorienterad strategi. När utredningen presenterades den 10 juni kunde mycket kännas igen från den föregående strategin igen, men även en del förändringar presenterades. T ex föreslås ett nytt fjärde delmål om ett innovativt arbetsliv i förändring, med fokus på teknikutveckling, digitalisering, klimatförändring och grön omställning samt att man föreslår att en nationell samordningsfunktion inrättas, vars huvudsakliga uppdrag ska vara att bistå regeringen i genomförandet av arbetsmiljöstrategin. En annan viktig del är en skärpt modell för uppföljning: målen ska vara konkreta och utvärderingen systematisk.
Den föreslagna strategin består av fyra tydliga delmål som tillsammans ska skapa ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt arbetsliv.
Strategin betonar att arbetsmiljön är central för att människor ska kunna och vilja arbeta ett helt yrkesliv. I ett läge där många branscher brottas med stora kompetensförsörjningsutmaningar blir arbetsmiljön en strategisk fråga – både för att förebygga ohälsa och för att attrahera arbetskraft. Utredningen lyfter också att grunden för ett hållbart arbetsliv måste läggas tidigt, redan i utbildningssystemet.
Ett av de tydligaste skiftena i den nya strategin är ambitionen att främja friska arbetsplatser, inte bara förhindra ohälsa. De prioriterade områdena omfattar både fysiska risker och psykosociala utmaningar. Särskilt lyfts behovet av att minska dödlighet kopplad till arbete, förebygga psykisk ohälsa och bidra till att vända trenden med ökad sjukfrånvaro. Arbetsmiljön ska helt enkelt stärka både välbefinnande och produktivitet.
Trygghet är ett brett begrepp i arbetsmiljökontext och rymmer allt från arbetsolyckor till trakasserier och kränkningar. Utredningen föreslår att frågor om arbetslivskriminalitet – tidigare ett eget mål – nu integreras i helheten. Ett tryggt arbetsliv innebär att arbetsplatser ska vara fria från hot, våld, diskriminering och fusk, men också att regelverk efterlevs på ett sätt som stärker tilliten i arbetsmarknadens spelregler.
Detta nya delmål är kanske det mest framtidsorienterade i strategin. Här handlar det om hur arbetsmiljöfrågor måste följa med i de skiften som formar framtiden: digitalisering, AI, distansarbete, automatisering och den gröna omställningen. Arbetsmiljöperspektivet ska vara en självklar del av innovations- och utvecklingsprocesser, inte något som kommer i efterhand.
I grunden handlar strategin om mer än arbetsmiljö. Den pekar på hur en modern arbetsmiljöpolitik kan bidra till samhällsekonomisk hållbarhet, jämställdhet, integration och bättre hälsa i befolkningen. En god arbetsmiljö ska inte ses som en kostnad, utan som en investering i både människor och samhälle.
Kanske kan denna strategi även hjälpa er i vardagen när ni sätter er egen strategi och plan för vart ni siktar med ert arbetsmiljöarbete inom organisationen? Även om den kommande strategin ännu inte är beslutad finns förslaget att läsa här: En arbetsmiljöstrategi för ett förändrat arbetsliv - Regeringen.se
