Så skapas lag och ordning i stora projekt

I samband med stora underhållsstopp och byggprojekt tenderar antalet entreprenörer att öka – och då framför allt utländska sådana – och detta ställer särskilt stora säkerhetskrav på såväl industrianläggningar som entreprenadföretag. Viktigast är tydlighet om vad som gäller och ledningens engagemang.

Under stora projekt, som byggprojekt och underhållsstopp, brukar företagens säkerhetsarbete prövas på allvar. Samtidigt som produktionen ska fortgå, så ska omfattande arbeten genomföras av många människor på kortast möjliga tid. Ett stort antal entreprenörer, varav många utländska, hyrs in och arbetslistorna är långa. Inom vissa branscher är entreprenörerna till och med flera än de fast anställda.

– Inom gruvnäringen räknar man exempelvis med att entreprenörer står för cirka 40 procent av arbetade timmar i produktionen. De anställda brukar fokusera på kärnverksamheten medan entreprenörerna antingen ägnar sig åt mer specialiserade arbetsuppgifter eller också enklare jobb, säger Sanny Shamoun på IVL Svenska Miljöinstitutet, som genomfört en ambitiös studie om hur entreprenörernas arbetsmiljö kan bli bättre – inte minst i samband med stora projekt.

Studien visar att vanliga orsaker till olyckor är bristande kunskap om arbetsmiljö och om de risker som finns på arbetsplatsen. Skillnaderna är också stora mellan entreprenadföretagen.

– Förutsättningarna är helt annorlunda om du arbetar åt ett stort entreprenadföretag jämfört med om du är anställd i ett litet enmansföretag. Det senare har oftast sämre resurser att säkerställa att dess anställde har rätt säkerhetskompetens, säger Sanny Shamoun.

Byggarbetsplatser är annorlunda

Peter Kemi med en bakgrund som säkerhetschef inom processindustrin och numera VD för det egna konsultbolaget Säkerhetskultur i Sverige, menar att skillnaden också är stor mellan olika branscher. Medan den kemiska industrin har mycket tuffa säkerhetskrav på sina entreprenörer, så har byggbranschen fortfarande en lång väg att färdas.

– Här är attityden till säkerhetsarbetet inte alltid den allra bästa. De hanterar också en helt annan verklighet med ständiga beslut, nya leveranser, tidsplaner och många människor som hela tiden rör sig in och ut.

Kultur- och språkskillnader

Med många utländska entreprenörer på plats är risken överhängande för kulturella och språkliga missförstånd.

– När det gäller språk, så brukar det alltid vara ett krav på att åtminstone entreprenörföretagens arbetsledare ska kunna tala engelska. Men sedan kan det ändå bli ett språkglapp när de ska översätta budskapen från engelska till det språket som hantverkarna och entreprenörerna talar. Men det finns lösningar även för det. Mitt förslag är att använda SSGs standard för arbetssäkerhetsanalys, SSG 2109 och sedan översätta denna riskbedömningshjälp till de språk som talas på arbetsplatsen. Då brukar entreprenörerna känna sig delaktiga. Sedan är det även viktigt att varje dag ha så kallade "toolbox"-möten med inriktning på säkerhetsfrågor kring de moment som ska utföras under dagen, säger Peter Kemi.

Inte bara språk, utan även kulturella skillnader riskerar att försvåra och försena arbetet. Till de vanligaste olikheterna hör synen på öppenhet inom projektarbeten. Många gånger kan det finnas en ovilja eller rädsla bland utländska entreprenörer att lyfta fram problem, som naturligt uppstår inom byggnadsprojekten.

Alkohol och droger

Alkohol och droger är en annan problematik vid stora projekt, där entreprenörerna under korta och intensiva perioder bor och verkar långt hemifrån. Långa arbetsdagar och trycket från en stark arbetsgemenskap kan göra det svårt för många att säga nej när arbetet är slut.

– Ja, sådant förekommer. Men här gäller det för byggherren eller industrianläggningen att sätta ner foten och redan från början tala om att det här är våra rutiner, vi kommer att göra tester och vi tolererar inget alkohol- eller drogmissbruk. Vid ett tillfälle bjöd vi in personer från Aleforsstiftelsen som höll föreläsningar för arbetsledarna bara för att förtydliga att vi såg med allvar på detta, säger Peter Kemi.

Viktigast är innehållet i arbetsmiljöplanen, som styr projektets HSE-arbete. Där finns allt beskrivet om rökning, droger, skyddsronder, personlig skyddsutrustning, avspärrningar, riskfyllda arbetsmoment och lyft med mera.

Stress och pressade tidplaner är faktorer som ökar risken för olyckor. Glöm inte heller att ställa krav på entreprenadföretaget när det gäller arbetsdagens längd.

– Som byggherre och beställare måste du redan från början ha en känsla för vad entreprenörerna klarar av och inte klarar av under en bestämd projekttid. Byggherren har stort ansvar att se till att det är möjligt att jobba under rimliga förhållanden. När det gäller hög arbetsbelastning under kortare tider, så handlar det dessutom i grunden om vilka krav som byggherrarna ställer på sina entreprenörer och det redan i upphandlingsfasen.

– Kravet på arbetsmiljöarbete får inte bara bli ett dokument, som entreprenörerna ska titta på, utan de måste också i förväg kunna verifiera sitt egna arbetsmiljöarbete. Många företag gör dessutom kontroller ute hos sina entreprenörer för att säkerställa att de har goda arbetsförhållanden och att arbetsmiljöarbetet verkligen efterlevs, säger Peter Kemi.

Väl på plats är det också lätt hänt att det görs avsteg från rutinerna för möjligheten att vinna lite tid. Men ofta är det just då som olyckor händer. Dessutom är det inte alltid det mest effektiva att ha med så mycket folk som möjligt.

– Det är inte mängden människor som är avgörande för framstegen. För många människor brukar istället kunna sinka projekten. Det handlar alltid om en god planering innan av resurser, roller och rutiner, säger Peter Kemi.

Stora industrier satsar på säkerhet

Enligt IVL:s studie genomför oftast de stora industrierna stora satsningar på säkerhetsarbetet för entreprenörer och de har också en bas med gedigen arbetsmiljökunskap. Här utgör säkerhetsutbildningen SSG Entre en bra grund, men den räcker oftast inte. Den behöver kompletteras med lokala utbildningar och ett lokalt säkerhetsarbete och för att kunna identifiera risker och bestämma viktiga åtgärder, så krävs även en gedigen arbetsmiljökunskap.

– Många större industri- och entreprenadföretag utfärdar arbetstillstånd för olika arbetsuppgifter, där det i detalj har gjorts en riskbedömning och där det också redogörs för vilken skyddsutrustning som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Företagen gör med andra ord oftast lite mer än att bara följa de regler och rutiner som krävs enligt lagstiftning. De arbetar även medvetet med uppföljning och feedback, säger Sanny Shamoun på IVL. Riskbedömningen av arbetsuppgifterna samordnas av den som råder över arbetet, men gås igenom tillsammans med entreprenören som ska utföra arbetet eller dess arbetsledare.

– Då säkerställs att alla som finns tillfälligt på arbetsplatsen verkligen följer de regler och rutiner som är förutbestämda och att de känner till riskerna, detta trots att det enligt lagen bara är nödvändigt för den som råder över arbetsstället att riskbedöma de arbetsuppgifter som kräver samordning.

Goda exempel

De goda exempel som IVL lyfter fram, har oftast också en egen organisation, där en tydlig ansvarsfördelning framgår så att man vet vem som ska göra vad och vilka regler som gäller på arbetsplatsen.

– Många har också uttalade uppförandekoder. De satsar mycket på information och utbildning, inte bara till den egna personalen utan även till entreprenörerna. De arbetar med uppföljning och feedback om vilka avvikelser som sker, hur det går med följsamheten av uppförandekoderna och hur reglerna efterföljs. A och O i hela säkerhetstänket är att man har rätt arbetsmiljökunskap, säger Sanny Shamoun och fortsätter:

– Det handlar helt enkelt om att skapa en uppmuntrande kultur för att understödja säkra beteenden. Ser entreprenörerna att det blir en återkoppling på vad som är rätt och fel, då blir det också lättare att följa de regler och rutiner som gäller. Både beställare och utförare behöver bli bättre på att tillämpa ett helhetsperspektiv på säkerhet och på arbetsmiljöfrågor.

Ansvarsfördelningen viktig

Ansvaret för rätt kunskap, konstaterar Sanny Shamoun, ligger på den arbetsgivare som råder över arbetet – vilket ofta är entreprenörerna. Kundföretaget råder över arbetsstället och ansvarar därmed för frågor som rör samordning, men inte sådant som specifikt rör entreprenörens arbetsmiljö.

I IVL:s rapport har ett antal faktorer beskrivits, som kan ha betydelse för arbetsskadorna. I flera fall finns citat från intervjuer med arbetsskadade entreprenörer och entreprenörer i genomgångna rättsfallsdokument, som illustrerar vad det kan handla om i praktiken.

– Det finns självklart en stor variation och förutsättningarna skiljer sig vad gäller speciellt de större entreprenörerna, som oftare både har arbetsmiljökunskap och resurser. I mindre företag, där cheferna inte har så god arbetsmiljökunskap, kan arbetsmiljöarbetet bli lidande. Då är det vanligt att nödvändiga rutiner saknas och att risker upptäcks men inte förebyggs, säger Sanny Shamoun.

När situationen är som bäst finns det ett kravställande och levande intresse för arbetsmiljöfrågor hos både industrianläggningar och entreprenadföretag. Då har båda parter tillräckliga arbetsmiljökunskaper och de utbildar och följer upp avvikelser. Det finns också en uppbyggd tydlig säkerhetsorganisation, uttalade uppförandekoder, tydliga regler om vad som gäller när arbeten ska utföras och vem som gör vad. Allt detta bidrar till att det ska vara lätt att göra rätt för alla, oavsett om det är en anställd eller en entreprenör.

Långa kontrakt och korta entreprenörkedjor

Ofta arbetar också säkerhetsmedvetna företag med korta entreprenörkedjor och långa kontrakt. Här skiljer sig industriföretagen industriföretagen generellt sett från byggbranschen, där entreprenörkedjor brukar vara betydligt längre. Långa kontrakt med få entreprenörer ökar möjligheterna att utveckla bättre kommunikation, goda relationer och gemensamma rutiner för arbetsmiljö och säkerhet.

– Samma regler och rutiner ska gälla även för underentreprenörer. För att det ska vara möjligt att samordna de entreprenörer som finns på arbetsplatsen är det också viktigt att dagligen veta vilka som finns på plats och vilka arbeten de ska utföra, säger Sanny Shamoun.

Viktigt med ledningens engagemang

Enligt Peter Kemi är det allra viktigaste vid stora projekt byggherrens eller industrianläggningens engagemang i form av en bra introduktion och sedan fortsatta kontinuerliga möten med entreprenörerna med många frågor och svar.

– Välkommen till jobbet, vad ska du göra och vad har du för behov? Byggherren och projektledarna måste visa att HSE-frågorna finns högst upp på agendan. Visst, det kostar kraft och energi, men du får som chef också tillbaka väldigt mycket. Du måste vara synlig ute på anläggningarna, checka av, höra hur det går och fråga vad du kan göra för att hans eller hennes arbetsmiljö ska bli bättre, säger Peter Kemi.

Ett annat bra råd vid sidan av kommunikation är dessutom att visa uppskattning när vissa säkerhetsmål har uppnåtts.

– Jag brukar tala om tre stora utmaningar vi måste ta itu med för en friskare arbetsplats: Attityd, Agenda och Ackord. Se medarbetarna och ge dem stöd och uppmuntran när de gör något bra. Säg också åt dem att ta med sig de goda erfarenheterna till nästa ställer de arbetar på. Säg åt dem att de kanske ska arbeta i 25 år till och då måste de se till att hålla sig friska, säger Peter Kemi och får medhåll från Sanny Shamoun, som avslutar:

– Det är viktigt att lära sig från situationer när det går bra och inte bara på när det går dåligt. Att det går bra är ju trots allt vanligare än att tillbud och olyckor inträffar.