Rickard Sjöblom, processledare i SSGs driftsäkerhets- och effektivitetskommitté, ger fem tips i hur man får en optimal reservdelshantering.

Finns det något optimalt antal artiklar på ett förråd?

Ja, det skulle väl vara noll. Ingen lokalkostnad, ingen personalkostnad, inget bundet kapital. Men det är inte hållbart. Om en anläggning ska öka sin produktivitet måste det finnas en hög tillgänglighet för att minska spilltid i form av ledtid på reservdelar. Något av ett moment 22.

En grund i att hantera förrådets alla artiklar är ordning och reda på artikeldata samt att en kritikalitetsklassning med tillhörande riskanalys har gjorts. Då kan riskbaserade beslut tas. Är det värt att ha just en sådan reservdel? (R=S x K).

Hur många av samma sak behövs egentligen? Är det en försäkringsreservdel, förbrukningsreservdel eller förnödenhet?

En reparationsverkstad har sällan alla reservdelar som kan krävas, bara det med löpande och förutsägbar förbrukning. Behövs en reservdel beställs denna från eget centrallager, leverantör eller genom samverkan med andra industrier och kan levereras redan samma dag. Om ledtiden är godtagbar måste bedömas i kritikalitetsanalysen.

En reservdelsgrupp bör finnas där drifts-, underhålls- och förrådschefer är med. Denna grupp ska bland annat besluta om vad som ska finnas ute hos driften, vem som får beställa vad, hur många reservdelar som ska finnas och var lagringsplatsen ska vara. Varje överenskommelse gällande ansvar för förrådsdel ska vara skriftlig. Detta för att tydligt sätta gränserna.

Gruppen måste ta ansvaret för att ta fram strategin för reservdelshållning och samordna processen för hur artiklar i anläggnings-, underhålls- och förrådssystemet hanteras. Gruppen bör även vara styrande gällande hur projektorganisationen gör sina överlämningar. 

Genom att veta kan man reagera i tid när förändringar sker. Nya komponenter tillkommer löpande och modifieringar utförs. Allt detta ställer krav på god kontroll på maskinregister, artikelregister och att beslut är riskbaserade. Förändras förutsättningarna, justeras kritikalitetsklassningen och därmed beslutsunderlaget som ligger till grund till det just nu aktuella optimala antalet artiklar på förrådet.

Fem övergripande steg i optimal reservdelshantering

  1. Leveranstider
    Kommer leverantörer av reservdelar att finnas kvar under maskins livstid?
    Går det att samordna ett centralt eller delat förråd inom en koncern? Avstånd mellan koncernens anläggningar ska ligga till grund för om ett centralförråd är möjligt.

  2. Lokala stationer
    Förbrukningsvaror med hög omsättning bör allokeras ute i verksamheten nära de ställen som är aktuella. Ansvaret för dessa ska ligga hos driften.

  3. Omsättning styr
    Inne på förrådet ska förrådsplatsen för reservdelarna styras av omsättningen för att minska hämtningtiden. Ansvaret för kvantiteten av en reservdel ligger hos underhåll och placeringen hos förrådet.

  4. Minska spilltid
    Om möjligt bör anläggningen tillse att utkörning av reservdelar kan ske för att minska kötid och icke produktiv tid för underhållspersonalen.

  5. Håll koll
    Inventering av förrådet ska ske löpande utan att förrådet stängs. Detta ställer krav på handhavande av förrådssystemet och att artiklar hanteras på ett standardiserat och systematiskt sätt.

Rickard Sjöblom
Processledare 
SSG driftsäkerhets- och effektivitetskommitté