Made in China 2025 - Från kvantitet till kvalitet

Kina, som tidigare var känt som ”världens fabrik”, vill nu bli världsledande på en rad områden, där allt ska vara utvecklat och tillverkat i Kina. Inte minst gäller det högteknologi, som till exempel artificiell intelligens.

Sverige har sitt strategiska innovationsprogram »Produktion 2030« och Tyskland har sitt initiativ, ”Industrie 4.0«, för att utveckla avancerade lösningar inom tillverkningsindustrin. Kina har självfallet ett liknande program och landet har givetvis än mer storslagna planer. »Made in China 2025« är den kinesiska centralregeringens vidlyftiga plan för att lyfta upp Kina i den globala värdekedjan, konkurrera med industriella stormakter som USA och Tyskland och etablera landet som en supermakt vad gäller framtidens teknologier. För bara tio till 20 år sedan var Kina ett land som var känt som »världens fabrik«, som egentligen bara tillverkade och inte designade eller forskade fram nya produkter. Men utvecklingen har gått snabbt i Kina, som parallellt med »Made in China 2025« också har en plan för att göra Kina världsledande i artificiell intelligens år 2030.

Kina har lanserat storslagna satsningar tidigare, dock med blandade resultat. När den globala finanskrisen slog till med stor kraft under fjärde kvartalet 2008, svarade Kina med ett massivt ekonomiskt stimulanspaket för att stödja den inhemska industrin. Tio branscher öronmärktes, framför allt inom infrastruktur, och Kina kunde klara finanskrisen mycket bättre än de flesta andra länder. Men det resulterade också i att det i många branscher uppstod en stor överkapacitet, ett problem landet fortfarande brottas med.

Made in China 2015

”Made in China 2025” lanserades 2015 av premiärminister Li Keqiang och omfattar tio områden där Kina vill bli mer självförsörjande på högteknologi för att kunna utmana västvärlden.

Avancerad informationsteknik - Kina siktar på att egentillverkade chips i mobiltelefoner ska ha 40 procent av den inhemska marknaden 2025. Avancerade datorer och utvecklade molntjänster är också en del av satsningen. Inhemska företag ska ha 60 procent av marknaden för industriella sensorer.

Automatiserade verktygsmaskiner och robotteknik - Kinesiska robottillverkare ska ha hälften av den lokala marknaden 2020 och 70 procent 2025. Utrustning för flygfart. Kinesiska flygbolag ska ha nått 100 miljarder yuan (131,5 miljarder kr) i omsättning 2020 och dubbelt så mycket fem år senare, då vart tionde plan i inhemsk flygtrafik ska vara byggt lokalt. Jetmotorn CJ-1000A ska också ha lanserats kommersiellt. Vad gäller rymdteknik, så siktar Kina på att 80 procent av civil industriell utrustning ska upphandlas lokalt.

Maritim utrustning och högteknologisk sjöfart - Kina har som mål att år 2025 nå 80 procent av världsmarknaden för den nya generationen av fartyg med högteknologisk utrustning.

Utrustning för järnvägstransporter - Inhemska tågtillverkare dominerar redan hemmamarknaden och Kina har världens största utbyggda nätverk för höghastighetståg. Därför måste tillväxten ske utanför Kina och målet är att 40 procent av tågföretagens omsättning 2025 ska komma från utlandet.

Fordon och fordonsutrustning - Kina är redan långt framme vad gäller el- och hybridfordon och målet är att ha 80 procent av marknaden 2025.

Kraftteknik- Här betonas en satsning på utrustning för förnyelsebar energi och energibesparingar, där kinesiska företag ska ha 80 procent av den inhemska marknaden 2025.

Jordbruksteknik - Det pågår redan en modernisering av Kinas jordbruk och planen är att landet ska producera 60 procent av alla traktorer och 95 procent av annan jordbruksutrustning 2025.

Nya material - Kina vill kraftigt dominera hemmamarknaden för avancerade strategiska material, som exempelvis sällsynta jordartsmetaller och speciallegeringar.

Farmaceutisk industri och avancerade medicinska produkter - Läkemedel och medicinsk utrustning är fortfarande områden där Kina ligger långt efter västvärlden. Målet är nu att 2025 få fram upp till tio läkemedel som godkänts i USA eller Europa samt att ta 70 procent av den lokala marknaden för mer avancerad utrustning.

Xi Jinpings kinesiska dröm

”Made in China 2025” är ett ambitiöst initiativ för att förändra Kina i enlighet med president Xi Jinpings ”kinesiska dröm”-vision, enligt vilken Kina år 2021 (100 år efter det kinesiska kommunistpartiets grundande) ska vara ett relativt välmående land och år 2049 (100 år efter grundadet av folkrepubliken Kina) ett helt utvecklat land.

Målsättningen är att tillverkningsindustrin ska vara innovationsdriven, betona kvalitet framför kvantitet och vara hållbar. ”Vi ska genomföra ’Made in China 2025’-strategin, söka en innovationsdriven utveckling, använda smarta teknologier, sträva efter grön utveckling och fördubbla våra ansträngningar att uppgradera Kina från att ha varit en tillverkare av kvantitet till att vara en av kvalitet”, sade premiärminister Li i regeringens årliga arbetsrapport från 2015. En viktig del i strategin är förvärv av främst europeiska och amerikanska företag.

Ett exempel är kinesiska elektronikföretaget Mideas köp av den tyska robottillverkaren Kuka. Robotisering är en av de mest centrala frågorna i den kinesiska industriutvecklingen, eftersom lönerna till arbetare inom tillverkningsindustrin har stigit kontinuerligt under de senaste åren.

Med statligt stöd ska 15 innovationscentrum inrättas till 2020 och 40 till 2025. Planen förlitar sig också på marknadsinstitutionerna. En förstärkning av skyddet för immateriella rättigheter (IP) för små och medelstora företag och en effektivare användning av IP i affärsstrategiska sammanhang står också högt på listan.

Världens ledande AI-center

Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) kommer att ha stor betydelse i en lång rad branscher i Kina. De tre stora teknologiföretagen Baidu, Alibaba och Tencent driver på utvecklingen, investerar stort i AI och etablerar sig i USA. Big Data, maskininlärning, röst- och ansiktsigenkänning och självstyrande fordon är bara några av områdena där AI spelar viktig roll.

Kinas ambition är att bli världens ledande innovationscentrum för AI år 2030 och bygga upp en AI-bransch värd ungefär 150 miljarder US-dollar. Kinesiska regeringen har till och med gett ut en lärobok om AI och den testas i 40 utvalda gymnasieskolor.

Eftersom det tar längre tid att skriva meddelanden på mobilerna på kinesiska än på det västerländska alfabetet har kineser snabbt gått över till att använda tekniken med röststyrda assistenter. Det innebär att teknikföretagen redan har fått tillgång till stora mängder röstdata, vilket snabbat på utvecklingen av förbättrade rösttjänster.

Kinas teknikföretag har också en fördel, eftersom regeringen i princip inte reglerar eller begränsar hur de nyttjar användarnas persondata. Det kan jämföras med Facebook-skandalen, där företaget samlade in information om miljontals Facebookanvändare, uppgifter som ska ha sålts till president Donald Trumps valkampanj.

Internationellt motstånd

Normalt brukar Kina leverera vad de lovar i sina framtidsplaner, men ”Made in China 2025« har redan fått sig en törn orsakad av det pågående handelskriget mellan USA och Kina, som initierats av president Donald Trump. Vissa bedömare menar att handelskriget till stor del är riktat mot ”Made in China 2025”.

USA har uppmanat Kina att sluta subventionera de inhemska företagen och anklagat landet för att tvinga företag att transferera teknologi inom områden som robotteknik, rymdteknik och artificiell intelligens.

Planen har också mött mycket kritik från andra länder och Kina har anklagats för protektionism även från EU. I en enkät från EU:s handelskammare i Kina säger 43 procent av de deltagande medlemsföretagen att de sett ökad diskriminering efter att planen lanserats. ”Kinesiska företag blir mer och mer konkurrenskraftiga även på global nivå, men skyddandet av dem och diskrimineringen mot utlandsägda företag måste stoppas,” förklarade EU-handelskammarens svenske VD Mats Harborn i en intervju med Bloomberg i samband med att enkäten offentliggjordes i juni 2018.

Artikeln är hämtat i från WE 2/2018. Läs tidningen här.