Tema |
18 december 2018
LKAB har beslutat att initiera en stor satsning för att bygga framtidens digitala gruva med sikte på autonom gruvdrift i Kiruna och i Malmberget år 2030. Kraftsamlingen sker i nära samarbete med flera stora svenska industriföretag.
LKAB har i sitt interna digitaliseringsarbete tagit fram en total vision om hur företaget vill att en framtida gruvdrift ska gå till.
- Vi måste göra ett tekniksprång. Att bedriva gruvverksamhet är annorlunda i form av enorma ingångsinvesteringar, samtidigt som det enda värde ett gruvbolag har är dess mineraltillgångar och dess mineralreserver. En mineraltillgång är en konstaterad fyndighet, medan en mineralreserv är en tillgång som senare också utvärderats och visat sig vara lönsam att bryta, säger Åsa Sundqvist, Direktör Teknik- och Processutveckling på LKAB.
Lika viktig som en balansräkning är det för gruvföretag att upprätta en långsiktig planering över utnyttjandet av sina mineralreserver. Nya mineralreserver och nya prospekteringar är därför en självklarhet för ett gruvföretags långsiktiga överlevnad.
– Vi har sådana "life of mine"-planer för våra underjordsgruvor. Och vi vet utifrån dessa att om inga nya satsningar görs, så får vi malmbrist i våra förädlingsprocesser i såväl Kiruna som Malmberget år 2030. Det innebär att inom ca tolv år måste vi ha nya brytningssystem anlagda och driftsatta«, säger Åsa Sundqvist och fortsätter: »Samtidigt vet vi att om vi investerar i traditionella nya huvudnivåer handlar det om gigantiska belopp. För att nå lönsamhet i framtida brytning måste vi göra något radikalt och helt annorlunda jämfört med dagens system när det gäller design av brytningssystemet.
Därför har LKAB beslutat initiera en helt ny, stor satsning i en testgruva med sikte på autonom gruvdrift. Satsningen sker i nära samarbete med Epiroc, Volvo, ABB och Combitech.
– Det är ett stort automations- och digitaliseringsprojekt, där vi tillsammans med flera ledande svenska industriföretag kraftsamlar för att försöka besvara flera viktiga frågor i det gemensamma arbetet med att bygga framtidens gruva. Vi ska göra tekniksprång på kort tid, säger Åsa Sundqvist.
LKAB har redan i sitt interna digitaliseringsarbete tagit fram en total vision om hur företaget vill att en framtida gruvdrift ska gå till. Den omfattar såväl produktionssystem, som arbetssätt, liksom hur en infrastruktur kan skapas som stödjer allt detta.
– Vi måste göra ett tekniksprång för att kunna vara kvar efter 2030 och för att lyckas med detta måste vi jobba med ett helt annat tänk än vad vi hittills har gjort. I testgruvan vill vi designa ett optimerat produktionssystem, där vi tar till vara på den teknikutveckling och alla de nya metoder och nya kunskaper som idag finns tillgängliga, där det skapar mervärde, säger Åsa Sundqvist.
Målet är ett resurseffektivt och ett helt CO2-fritt produktionssystem.
– Ett sådant kräver i sig att kärnan i produktionskedjan är effektiv, och då blir möjligheten att lasta ut malm en så stor del av dygnet som möjligt mycket viktig. Kan vi automatisera delar av lastningen skulle vi kunna öka effektiviteten. Många av gruvornas maskiner går dessutom på diesel och ventilation av gruvornas dieselavgaser utgör en stor del av våra energikostnader. Att vi strävar mot ett produktionssystem som är fritt från emissioner av CO2 handlar om en hållbar resurseffektivitet. För att nå vårt mål måste vi i ökad utsträckning satsa på autonoma eldrivna lastmaskiner och truckar, säger Åsa Sundqvist.
Eftersom bergarbeten tar extremt lång tid, så måste LKAB fatta investeringsbeslut redan om några år för att klara tidsgränsen 2030.
– Vi har med andra ord en begränsad tid på oss för att lägga grunden för tekniksprång och väsentligt förändra och effektivisera sättet vi idag arbetar på, säger Åsa Sundqvist.
Under hösten 2018 cementeras samarbetet mellan de olika företagen, samtidigt som en finansiell och praktisk grund läggs för det fortsatta arbetet i form av tidsplaner, projektplaner och budget.
– Tanken är att vi ska komma igång skarpt från och med januari nästa år och att det sedan ska pågå till ca 2022 för att därefter skapa underlag inför kommande viktiga investeringsbeslut.
Den fysiska testgruvan har redan börjat anläggas i den redan existerande Konsulngruvan i Kiruna.
– Det är en relativt sett liten gruva, som ligger kloss i kloss med den stora Kirunagruvan och där det redan idag bryts malm. Den kommer nu att gå från att vara en produktionsgruva till att bli en testgruva. Produktion kommer fortfarande att pågå, men i den takt testerna medger, säger Åsa Sundqvist.
Allt går dock inte att testa fysiskt. Parallellt med den fysiska testgruvan byggs därför även en virtuell testgruva.
– Vi bygger virtuella modeller av den fysiska gruvans produktionssystem, där vi kan modellera det som faktiskt görs i Konsuln och simulera det som inte kan testas fysiskt.
Med det nya planerade produktionssystemet kommer LKAB att ställas inför stora framtida utmaningar.
– Det är ett enormt jobb som måste göras de närmaste åren när vi nu tar fram en ny design för vårt kommande produktionssystem. Vi har ungefär fyra år på oss och det är snabbt i gruvvärlden, där allting normalt har väldigt långa ledtider. Resultat av det vi utvecklar i testgruvan ska så långt möjligt redan under testperioden också införas i befintlig produktionsstruktur. Parallellt med utvecklingen i testgruvan gör vi även en kulturresa inom företaget, såväl bland chefer som medarbetare. Nu när vi bygger nytt, så måste vi se till att allting på ett bättre sätt hänger ihop, slutar Åsa Sundqvist.