Tema |
1 januari 2020
Sveriges nyaste myndighet DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, har varit igång i ett år. Med det ambitiösa målet att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter ska det offentliga Sverige bli mer digitalt. Och kanske skapar det också nya tjänster för den privata sfären, särskilt när det gäller tillgången till öppna data.
DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, är Sveriges nyaste myndighet och slog i september 2018 upp sina dörrar i Sundsvall. Uppstartsarbetet var kort och intensivt och efter bara nio månader invigdes de nya lokalerna av civilminister Ardalan Shekarabi.
– Allting gick väldigt snabbt. Den första tiden handlade det om att få igång en fungerande verksamhet, som uppfyllde de juridiska kraven som en myndighet har. Men vi tog också över tjänster, till exempel E-legitimation och Skatteverkets Mina meddelanden, så vi hade även fortsatta leveranser direkt, säger Anna Eriksson, generaldirektör för DIGG.
Men myndighetens arbete fick en tuffare start än väntat. Efter riksdagsvalet 2018 hamnade Sverige i ett politiskt dödläge och landet var utan regering under nästan fem månader.
– Det var väldigt speciellt. Vi hade ingen att prata med från regeringen om vad man ville inom det här området eller vad det fanns för budget. Det gjorde att det blev en tuff start, även om regeringskansliet och tjänstemännen var väldigt stöttande, säger Anna Eriksson
Den korta uppstartstiden och den tuffa starten till trots så är verksamheten idag i full gång. En av huvudsysslorna är att vara en katalysator för digitalisering för kommuner, regioner och statliga myndigheter och få fler att dra nytta av digitaliseringen.
– Anledningen till att den här myndigheten startades var för att det finns höga förväntningar på det offentliga, säger Anna Eriksson. Många använder sig av digitala lösningar i sitt liv. Varför skulle det vara krångligare i kontakt med det offentliga?
Mycket av arbetet handlar om samordning, att skapa en sammanhängande digital infrastruktur och att verka för att arbeta enligt framtagna standarder.
– Som ett exempel så ska man som medborgare inte behöva lämna samma uppgifter till offentliga verksamheter flera gånger. Man behöver koppla ihop det som Skatteverket, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten gör så att det blir en helhet. Där behövs vi som samordnar och tar fram standarder och gemensamma tjänster, säger Anna Eriksson
Ett fokusområde för DIGG är öppna data inom det offentliga och hur det kan användas. Kanske genom nya tjänster och innovation både från offentlig och privat verksamhet.
– Vi tittar mycket på hur vi kan jobba med öppna data och vilka utvecklingsmöjligheter det kan ge, både för det offentliga men också inom det privata, säger Anna Eriksson. Det är inte det offentliga som ska hitta på vad medborgarna behöver. Vi ska göra öppna data tillgängligt, så att alla kan ta del av det och skapa nya tjänster. Här finns det stora möjligheter till innovation. Det kanske finns företag som har helt nya idéer och kan bygga upp tjänster som medborgarna behöver där du använder myndigheternas öppna data. Det är genom att kombinera olika data, som vi kan få de här nya tjänsterna. Det behöver göras på ett säkert och korrekt sätt. I centrum för allt detta handlar det om data och vad vi gör av den, hur det är tillgängligt och hur vi skyddar den.
Sverige som land ligger långt fram i mätningar över hur digital befolkningen är, och med DIGG ska den offentliga förvaltningen ta ett steg framåt i sin digitala transformation. Och intresset för DIGG:s arbete går inte att ta miste på.
– Sveriges befolkning är väldigt digital och digitalisering är ett hett ämne. Det märks också på nystartade företag, som har digitala affärsmodeller. Vi fick många önskemål om att vara på plats i Almedalen och det var väldigt kul. Almedalen handlar om det offentliga och hur vi bygger samhället tillsammans, och verksamhetsutveckling med teknikens möjligheter är en väldigt viktig del i att bygga det samhället, slutar Anna Eriksson.
Text: Stefan Tärnhuvud. Foto: Petra Berggren/DIGG
