"Vi fyller ett stort tomrum"

Uppdraget för Nader Ahmadi, ny generaldirektör för den nya myndigheten MyNak (Myndigheten för arbetsmiljökunskap), är att se till att alla arbetsplatser i Sverige verkligen får tillgång till all ny arbetsmiljökunskap.

– Vi ska se till att kunskap inom arbetsmiljö med utgångspunkt från forskningen når ut till våra arbetsplatser, så att den kan omsättas i praktiken. Här fyller vi ett stort tomrum, säger Nader Ahmadi.

Detta är en artikel från SSGs kundtidning WE nummer 1/2019. Vill du få hem WE i din brevlåda? Klicka här för att prenumerera.

Varför behövs Myndigheten för arbetsmiljökunskap?

Alla tjänar på god arbetsmiljö. Myndigheten för arbetsmiljökunskap
ska komplettera och växla upp det goda arbete som redan bedrivs av arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer, olika myndigheter, organisationer inriktade på arbetsmiljöfrågor, universitet och högskolor. Vår uppgift är att fungera som ett nationellt kunskapscentrum och som en koordinerande kraft.

Vi ska se till att kunskap inom arbetsmiljö med utgångspunkt i forskning når ut till våra arbetsplatser så den kan omsättas i praktiken. Här fyller vi ett stort tomrum. Vi ska också identifiera kunskapsluckor, så att forskning initieras inom områden vi behöver veta mer om. Samtidigt ska vi analysera effekterna av den politik som förs inom arbetsmiljöområdet. På så sätt ska vi bidra till väl underbygga beslut för nationella insatser inom arbetsmiljöområdet i framtiden.

Vad behöver svenska arbetsplatser generellt förbättra idag?

Olika branscher har förstås specifika utmaningar som de behöver arbeta med. Något som bland annat har lyfts fram är det gränslösa arbetet. Idag har många möjlighet att vara ständigt tillgängliga och uppkopplade till arbetet, något som kan vara både positivt och negativt. Å ena sidan har vi större frihet att lägga upp arbetet så att det passar in i livspusslet, samtidigt finns risken att man arbetar när man annars skulle ha haft tid för återhämtning.

Vad anser du om den forskning som hittills gjorts?

Traditionellt har en stor del av forskningen varit inriktad på sådana viktiga områden som berör risker och problem i arbetslivet. Nu ser vi att även andra områden lyfts fram. Ett exempel på sådan forskning kan vara att fokus flyttas från faktorer som skapar stress, till hur man också kan arbeta med faktorer som främjar återhämtning från stress. Utgångspunkten här blir det som är bra och fungerar på arbetsplatsen.

Hur kan ett förebyggande arbetsmiljöarbete påverka produktiviteten?

Det gäller att förstå att om medarbetarna mår bra på arbetsplatserna, så presterar de också bättre. Till exempel visar forskningen att medarbetare i bullriga kontorsmiljöer riskerar att få svårare att koncentrera sig och därmed prestera sämre. Ett tapp på några procent sett till samtliga medarbetare blir sammanlagt många förlorade arbetstimmar. Sett över ett helt år blir det betydande kostnader.

Jobbar man med att utveckla arbetsmiljön på arbetsplatserna, så kan man även minska risken för sjukskrivningar och med detta allt lidande för de drabbade människorna, liksom de ekonomiska kostnaderna. Inom det fysiska arbetsmiljöarbetet är det förebyggande arbetet med minimering av risker därför mycket viktigt. Samtidigt vill vi också veta mer om hur den fysiska arbetsmiljön kan utformas för att vara hälsofrämjande och bidra till effektivitet. Därför lanserar vi nu ett arbete för att tydligt kunna identifiera kunskapsluckorna och vilka faktorer som bidrar till välmående i våra arbeten.

Många lider av psykisk ohälsa till följd av sin arbetssituation. Vilket är ditt råd här till Sveriges arbetsgivare?

Enligt Arbetsmiljölagen är man som arbetsgivare skyldig att göra allt man kan för att medarbetare inte drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Ett första steg när man blir varse att psykisk ohälsa förekommer är att ta tag i det och ta reda på vad orsaken eller orsakerna är. Det finns gott om verktyg och vägledning att ta hjälp av, bland annat i regler och vägledningar från Arbetsmiljöverket.

Vi kommer nu i början av året att tillgängliggöra och sprida en vägledning riktad till arbetsgivare som just handlar om hur man arbetar för att förebygga och åtgärda psykisk ohälsa. Denna vägledning är baserad på forskning och har tagits fram i samarbete med Karolinska Institutet. Om man som chef inte själv vet hur man ska agera för att jobba med dessa frågor, så kan man också ta hjälp av HR-funktionen om sådan finns i organisationen, skyddsombud eller ta hjälp utifrån, till exempel av företagshälsovården.

Vilka faktorer är det som spelar in mest för ett arbetsliv i förändring?

Digitaliseringen är en grundläggande drivkraft som kommer att fortsätta påverka arbetslivet, till exempel avseende vilka typer av jobb som kommer att försvinna eller skapas eller var och när människor arbetar. Automatisering och AI är andra exempel, som kan komma att påverka vilken typ av arbetsuppgifter som ska utföras och av vilka. Åldrande befolkningar med ökad livslängd ställer också nya krav på hur vi bör utforma arbetsmiljön om vi ska klara att arbeta högre upp i åldrarna. Vi måste samtidigt hitta metoder för ständigt lärande och individuell kompetensutveckling för att hantera nya krav och förändringar i arbetslivet.