Porträtt |
29 november 2017
Det senaste året har varit hektiskt för SCA med uppdelning av den gamla koncernen i två börsbolag och mångmiljardinvesteringar i skogsindustrianläggningar. Och utmaningarna ser ut att vara stora även under kommande år.
– För oss är tillväxt viktigt och vi har många goda tillväxtmöjligheter och ett antal intressanta utvecklingsprojekt. Men det viktiga över tid är att växa lönsamt, säger nya SCA:s VD och koncernchef Ulf Larsson i denna profilintervju.
Var det vid delningen en självklarhet att just skogsindustridelen skulle få överta varumärket SCA?
Det var det. Med tanke på namnet - Svenska Cellulosa AB - så kändes det naturligt att det skulle bli så. Vi valde att behålla SCA, eftersom det är ett mycket starkt varumärke och det vore synd att inte dra nytta av de investeringar som vi har gjort under åren i detta. Inte minst är det viktigt med ett starkt varumärke när vi talar med kunder, leverantörer och rekryterar nya medarbetare.
Hur ser visionen ut för det nya framtida SCA?
För vår del är det samma vision som för skogsindustridelen inom det gamla SCA. Vi är sedan tidigare välinvesterade. Vi har varit en verksamhet som alltid har bidragit med gott resultat och positivt kassaflöde. Detta har vi kunnat göra, därför att vi har utgått från att vår skog är basen för vår verksamhet. Vi har byggt vår värdekedja från skog till industri, samtidigt som skogen är värdelös utan en konkurrenskraftig industri. Det är i den kontexten vi försöker skapa våra framtida affärer. För oss är tillväxt viktigt och vi har många goda tillväxtmöjligheter och ett antal intressanta utvecklingsprojekt. Men det är viktigt att över tid tala om en lönsam tillväxt. Vi måste växa lönsamt.
Det går bra för Timber just nu och marknadspriserna för sågade trävaror ser inte ut att vika på ett tag framöver?
Ja, på träsidan har vi en fundamentalt stark tillväxt. Vi har här lyckats expandera och utveckla vår affär på ett lönsamt sätt med tio procent per år under de senaste tjugo åren. 45 procent av försäljningen inom affärsområdet Timber sker idag mot konsumenthandeln, där vi känner ett starkt momentum utifrån ett ökat miljöfokus.
Är skogen verkligen en självklar del för en koncern med skogsindustriell inriktning?
För mig är det självklart. Vi har skogen som bas för vår verksamhet. Vi har byggt ett fantastiskt industriellt ekosystem. De flesta förstår och uppskattar värdet av att ha kontroll över hela värdekedjan. Det är vår närhet och tillgång till skogen, som under åren har medfört att vi har kunnat ta de tunga strategiska investeringsbesluten inom SCA. Vi har gjort och genomför miljardinvesteringar i sågverksrörelsen, kraftlinerbruken och i utbyggnaden av Östrands massafabrik i syfte att bättre ta tillvara de synergier som finns i denna värdekedja.
Ett exempel är vårt sågspån. som för 20 år sedan utgjorde ett avsättningsproblem. Idag är vi efter framsynta investeringar en av Europas största tillverkare av bränslepellets, som vi använder för att förbättra energibalansen och helt ersätta oljan i våra mesaugnar, men även för att leverera fjärrvärme till Sundsvall. Vi har gått från ett nollvärde av spånet till ett koncernbidrag på 100-150 miljoner kronor per år för SCA. Du kan inte jobba på det här långsiktiga sättet och över tid leverera ett starkt resultat om du inte äger resurserna och har kontroll över hela värdekedjan. Det är också bra ur miljösynpunkt. Genom vårt aktiva skogsbruk i vår växande skog binder vi koldioxid, samtidigt som produkter från skogen kan ersätta alla fossila produkter. I våra industrier utmed Norrlandskusten har vi världens lägsta kolspår. Det är en positiv utveckling, som vi i högsta grad själva har varit med om att bidra till.
Hur ser du på framtiden för massa?
Vi upplever en mycket positiv marknad, där växande miljökrav och kraven på kvalitet hela tiden ökar attraktionskraften för färsk långfiber. För vår NBSK-massa ser vi en långsiktig marknadstillväxt på en par procent per år, samtidigt som väldigt lite ny kapacitet tillkommer.
Vårt absoluta fokus inom massa just nu är att på bästa sätt fullfölja Östrandsinvesteringen, som är ett jätteprojekt för vilket företag som helst. Vi investerar åtta miljarder kronor för att bygga världens största långfibriga massabruk.
Vi har hittills haft en idealisk process och projektet löper enligt plan, såväl kostnads- som tids- och funktionsmässigt. Jag tror att vi får det vi har förväntat oss, mycket därför att vi har valt att själva hantera projektledningen. Genom att använda egna resurser i projektledningen, så breddar vi också erfarenheten hos vår personal, vilket underlättar möjligheten att behålla kompetensen även efter avslutat projekt.
Hur ser du på utvecklingen inom papper? Tror du på en ljus framtid här?
Papper är ju inte bara tryckpapper. Globalt ser vi en stadigt ökad konsumtion av mjukpapper och förpackningspapper. Det mer än kompenserar tryckpapperets negativa utveckling. Så svaret på din fråga är ett glasklart ja. Om digitaliseringen påverkar efterfrågan på tryckpapper negativt, så har den med ökad digital handel en positiv effekt på förpackningspapper och kartong. Marknaden för kraftliner är urstark just nu.
Inom tryckpapper upplever vi en stadigt minskad efterfrågan på 5-6 procent per år. Vi har förberett oss väl för den utvecklingen genom att avveckla vår tillverkning av tryckpapper i kontinentala Europa. Vi har valt att behålla Ortvikens pappersbruk, som fortfarande efter stängningen av PM 2 är världens sjunde största tryckpappersbruk med en årskapacitet på 765 000 ton. Men vi är inte beroende av standardtidningspapper på Ortviken. Vi har halverat exponeringen mot tryckpapper och skapat en hundraprocentig flexibilitet avseende standardtidningspapper. Vi kan om vi vill fokusera helt på förbättrade papperskvaliteter. Marknadssituationen är utmanande, men tryckpapper är ännu en stor marknad. För den som kan utveckla attraktiva produkter och hålla i produktivitet och kostnader, finns fortfarande möjligheter att driva en framgångsrik verksamhet.
Energileveranserna blir ett allt viktigare ben för SCA?
Ja, förnybar energi börjar bli en stor affär för oss och affärsområdet bidrar till vår lönsamhet. Vi lägger här också ned stora utvecklingsinsatser för att hitta nya affärsmöjligheter i det skogsindustriella ekosystemet. Inom vindkraft har vi exempelvis tillsammans med externa partners installerat ny kapacitet motsvarande 2,5 Terawattimmar. Totalt handlar det om investeringar på 20-25 miljarder kronor. Vår roll är att vi först har identifierat marken, där vi via mätningar har undersökt förutsättningarna för vindkraft. Sedan har vi skapat nya affärsmodeller och förberett tillstånd och infrastruktur, där andra energiaktörer har investerat i nya vindkraftverk på vår mark. På så sätt har vi med ett lågt risktagande väsentligt kunnat öka intäkterna och värdet på vår skogsmark.
Hur går det med satsningen på biodrivmedel?
I Obbola har vi satsat 50 miljoner kronor för att i kommersiell skala utvinna flytande biodrivmedel från svartlut. Demonstratorn är så stor att vi bedömer att vi redan efter något år kan värdera om det är en skalbar teknik eller ej. Kan vi få det kommersiellt gångbart, så öppnas intressanta möjligheter, inte minst för Östrand. Det finns värdefulla biflöden i en sådan här processindustri. Även om massaproduktionen under överskådlig tid kommer fortsätta att vara basen i Östrands affär, så är det inte fel om vi i framtiden kan komplettera denna produktion med andra typer av flöden och extrahera andra typer av gröna kemikalier ur processen.
