Porträtt |
28 oktober 2018
Med artificiell intelligens och tillgång till betydligt större datamängder, som kan hämta in och analysera trender och samband, får vi en helt annan framtid. Det öppnar en enorm möjlighet för de som lyckas använda sig av den nya tekniken. Samtidigt riskerar många att hamna i bakvattnet och inte hinna med i utvecklingen när konkurrenterna hittar bättre metoder, säger styrelseproffset och Bolidens nyligen avgående VD Lennart Evrell i denna intervju.
Hur ser du på svensk industris internationella konkurrenskraft?
Vi lever just nu i en fantastisk tid med en stark världskonjunktur och en stor efterfrågan i de flesta branscher, en svag krona, låga räntor och en medföljande stark konkurrenskraft för hela den svenska exportindustrin. Särskilt goda tider med rekordvinster upplever företag med en stor inhemsk förädling och export. Mycket av detta är förstås valutarelaterat.
Vilka är industrins främsta utmaningar?
Den svenska valutan kommer naturligtvis inte alltid att vara så svag som den är idag och vi får därför hoppas att alla har använt denna goda konjunktur till att förbereda sig för en tuffare kronkurs.
Det är en tuff cocktail som nu har serverats svensk industri med allt för svaga drivkrafter för att förbättra verksamheterna. Har man, som vi nu har, upplevt en artificiell konkurrenskraft under en period är risken stor att strukturförändringar, kostnadsreducerande och produktionshöjande åtgärder inte drivs igenom i tillräckligt stor utsträckning.
Risken är att många företag i nya tider med höjda räntor och svagare konjunkturläge kommer att drabbas av en svår baksmälla.
Hur mogna anser du att vi är när det gäller digitaliseringen?
Generellt sett ligger svensk industri bra till på IT- och automationssidan. Vi har nu upplevt 20-30 år av digitalisering. Med artificiell intelligens och tillgång till betydligt större datamängder, som kan hämta in och analysera trender och samband, får vi en helt annan framtid. Det öppnar en möjlighet för de som lyckas använda sig av den nya moderna AI-tekniken. Samtidigt riskerar många att hamna i bakvattnet och inte hinna med i utvecklingen när konkurrenterna hittar bättre metoder.
Hur långt har vi kommit? Vad finns kvar att göra?
Jag tycker att svensk industri har tagit de steg som behövs och att den ligger hyggligt långt framme. All progressiv utveckling handlar ofta om evolution, så är fallet även här.
Jag tror att det inom AI kommer att ske stegvisa genombrott och stegvisa framsteg. Även om tekniken finns framme, så tar det alltid lång tid att implementera användningen av tekniken.
Själv är jag besjälad av AIs möjligheter när det gäller industrins underhållssystem. Inom basindustrin har vi ju processer som går 24 timmar om dygnet. Att få ut lite mer produktionsfördelar i dessa kontinuerliga processer är viktigt, men framför allt är det viktigt att undvika oplanerade stopp, som oftast blir mycket kostsamma. Produktionsprocesser och produktionsstabilitet styrs mestadels av ett hundratal olika styrparametrar, men där vi idag med hjälp av dagens mer traditionella metoder endast klarar av att fokusera på ett tiotal alternativa variabler. Inom detta område tror jag att AI kommer att kunna bidra till väldigt stora positiva effekter för de som lyckas
Hur bör industrin organisera sig för att bäst hantera digitaliseringen?
Man kan inte ge ett generellt svar på detta, därför att det beror dels på hur företaget är organiserat och dels på hur revolutionerande utvecklingen förväntas bli för den aktuella branschen.
Blir det en mer evolutionär utveckling vilket jag tror, så kommer digitaliseringen styras bäst ute i linjeorganisationerna, där det redan finns engagemang och expertis. Blir det ett snabbt, hastigt omvälvande och revolutionärt tekniksprång, då hanteras det bäst via centrala projekt och starka projektteam, som kan driva igenom de nödvändiga förändringarna i högt tempo.
Hur stor är kompetensbristen när det gäller industrins digitalisering och AI?
Idag har vi en alldeles för svag kompetens. Industrin har ett stort problem med att den inte är tillräckligt konkurrenskraftig när det gäller att attrahera de bästa studenterna och individerna från högskolor och universitet. Industrin behöver marknadsföra sig bättre. Många av de ungdomar som jag träffar blir överraskade och helt fascinerade över vad industrin står för och vad vi gör. De lär sig inte tillräckligt i skolan. Vi attraherar många kompetenta personer när vi väl kommer i kontakt med dem.
Vilket ansvar har här företagens styrelser och ledningar?
Företag styrs inte av styrelser, deras uppgift är att fungera som kritiskt granskande organ. Ledningen bör vara lyhörd för hur organisationen attraherar och utvecklar intern digital kompetens. Ledningen bör uppmuntra till att de anställda får pröva olika saker och att de tillåts få göra misstag utan att bli bestraffade. Ledningen måste också alltid vara duktig på att lyfta fram de små och spännande sakerna ute i organisationerna och inte bara fokusera på de stora frågorna. Allt som idag är stort har någon gång börjat som något litet. Det är en svår konst för en företagsledare att även intressera sig för det lilla.
Hur hämmande är mellancheferna när det gäller AI-utvecklingen?
Middle management har ofta ett svårt dilemma. De har sällan råd att prioritera kreativitet när allt fokus i dagens agenda är inriktat på att leverera konkreta resultat i en massa projekt. Därför är det oerhört viktigt att översta ledningen visar ett genuint intresse för exempelvis ny teknik.
Vilka är de största utmaningarna när det gäller digitaliseringen inom de närmaste fem åren?
Att på ett tidigt stadium kunna genomskåda vilken inverkan den nya tekniken kan komma att få på konkurrenskraften och hur den kan påverka olika delar av företaget. För detta måste det finnas en kreativ process inom företagen. En del organisationer är kreativa, andra är det inte.
Hur skapas kreativa processer i ett företag?
Ja, varför är en del företag väldigt bra på att plocka upp nya idéer och andra inte? Det har till stor del att göra med huruvida en nyfikenhet finns inbyggd i företagskulturen. Finns ingen, så måste man bygga en sådan nyfiken företagskultur, som får kreativa människor att stanna kvar i organisationen, därför att de tycker att jobbet är kul och stimulerande.
Behövs en digitaliseringssamverkan för industrin?
Naturligtvis finns det en hel del nödvändigt industrisamarbete, inte minst när det gäller standardisering. Med allt fler komplexa system är det i en framtida värld nödvändigt med samarbete och standardisering om vi över huvud taget ska kunna kommunicera internt och externt.
SSG Entre är ett bra exempel på detta. Jag tycker att säkerhetsarbetet är starkt eftersatt i Sverige. Här mår vi väldigt bra av att vi har fått en kraftfull standardisering, som driver på utvecklingen på ett samordnat och positivt sätt. Sedan kan det ibland också talas för mycket om samverkan. Politikerna älskar det ordet. Då känner de att de kan göra något konkret. Men mycket av de offentligt styrda samverkansprojekten, som är bekostade av stora offentliga medel, har oftast en mycket dålig kalkyl med låg produktivitet och tveksamma resultat.