Åsa Bergman - "Vi gör som vi lär"

"Vi försöker skapa en arbetsmiljö, där alla människor mår bra. Vi håller ju på med att skapa framtidens städer och samhällen. För att kunna förstå kundernas behov och vara framgångsrika med det måste vi spegla det samhälle vi verkar i. Det är när vi kombinerar olika erfarenheter och infallsvinklar som vi blir innovativa och hittar nya lösningar ”, säger Åsa Bergman, koncernchef för Sweco.

Detta är en artikel från WE. Vill du få hem WE i din brevlåda? Klicka här för att prenumerera.

Sweco är trots sitt namn idag ett mycket internationellt företag. Hur ser er globala närvaro och vision ut?

”Sweco är idag världsledande när det gäller utveckling, planering, design och drift av framtidens städer och samhällen. Vi är nummer ett i storlek i Europa och våra geografiska hemmamarknader är Sverige, Danmark, Finland, Norge, Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Centraleuropa. Samtidigt arbetar vi med projektexport i 70 länder världen över. Totalt har vi just nu 70 000 pågående uppdrag.”

Kan ni verkligen verka överallt?

”Vi får alla dessa uppdrag därför att vi är ledande på just samhälls- och stadsplanering, infrastruktur, vattenrening och vattenförsörjning. Vi strävar efter att vara lokalt och regionalt etablerade runt om i världen för att säkerställa starka kundrelationer. För oss är det nödvändigt att finnas nära våra kunder, förstå de lokala förutsättningarna och kunna erbjuda de absolut bästa lösningarna i varje land. Samhällsbyggnad är mycket lokalt och då måste vi vara etablerade lokalt.”

Ett ökat fokus på digitalisering är viktigt för er. Finns det några begränsningar i era visioner om framtidens smarta städer runt om i världen?

”Nej, några sådana begränsningar finns inte. Även om processen med att digitalt ställa om städer inte är lika snabb som exempelvis inom många andra områden, så går utvecklingen inte att stoppa. Digitaliseringen bidrar också till att vi snabbare kan utveckla hållbara samhällen, såväl beteendemässigt som tekniskt.

Samtidigt blir våra egna arbetsprocesser allt mer digitaliserade. Vi jobbar helt i digitala modeller idag och i många projekt skriver vi inte ens ut ritningar länge. AI har i vår värld blivit ett sätt att effektivisera och kvalitetsbättra vårt arbete. Som ingenjör ser jag bara möjligheter med den teknologiska utvecklingen.”

Hur kan en mer hållbar stadsutveckling främja välbefinnandet?

”Den hållbara staden är en stad som stärker välbefinnandet för de människor som bor där. Det kan handla om att säkerställa ren luft, minska ljudproblem, förbättra för kollektivtrafik och logistik liksom för gång- och cykeltrafikanter, planera för fler och bättre utnyttjande av gröna områden. Det handlar om hur det offentliga rummet bättre anpassas till hur människor lever och umgås. Det är just den kompetensen vi levererar in i alla våra projekt.”

Hur ser er vision ut när det gäller formandet av framtidens samhällen?

” Allt fler människor bor i städer. Över hälften av världens befolkning bor i urbana områden och till år 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Detta innebär stora möjligheter och utmaningar. Möjligheterna är uppenbara då vi har en närhet till varandra för kunskapsutbyte och handel. Samtidigt är utmaningarna stora då vi ska samsas om ett begränsat utrymme och begränsade resurser. Det innebär att vi kommer tvingas till nya innovationer och kreativ ingenjörskonst för att utveckla nya idéer för bostäder, transporter, handel och samhällsfunktioner. Jag vill också framhålla vikten av social hållbarhet – det är något vi har med i alla våra projekt. Den hållbara staden är en stad som stärker välbefinnandet för de människor som bor där.

Hur ser ni på landsbygdens framtida roll?

”Landsbygden blir mycket viktig för den smarta staden och för ett hållbart leverne. Att kunna bo ett gott liv på landsbygden med tillgång till hållbara transporter och närproducerade livsmedel är en grundförutsättning för att hela Sverige ska vara välfungerande. Vi har många projekt som omfattar landsbygden. Den digitala tekniken knyter städer och landsbygd närmare varandra. I dagens samhälle kan du dessutom bo på landsbygden och arbeta i staden eller vice versa.”

Hur viktigt tycker du att ledarskapet är när det gäller att bygga en sund företagskultur?

”Ledarskapet är mycket viktigt. Vi har ett starkt ledarskap i Sweco. Vi har förmåga att finna talanger, förädla och utbilda dem till framtidens ledare. Vi har utvecklat en unik ansvarsmodell. Varje team och medarbetare har fullt ansvar inom teamen. Ger du människor ansvar, så växer de. Du är där som chef bara för att stödja, peka ut riktning och ge medarbetarna möjlighet att utvecklas. De årliga medarbetarundersökningar som vi gör visar att de anställda trivs väldigt bra på Sweco.”

Hur verkar ni för en mer jämställd företagskultur?

”Vi strävar efter att skapa en arbetsplats, som är bra för alla människor. Det förutsätter ett fokus på jämställdhet och mångfald. Grunden för detta är insikten att jämställdhet leder till en dynamisk och kreativ arbetsplats - vi attraherar fler personer till oss och de som redan jobbar hos oss trivs. Det är ju så att en blandning av människor med olika kön, ålder, prioriteringar och bakgrund skapar ett mer dynamiskt och innovativt förhållningssätt till olika frågor och utmaningar och det gäller även utvecklingen av tekniska lösningar. Vi får till bättre resultat, människor trivs bättre och det blir roligare på arbetsplatsen. Vi försöker skapa en arbetsmiljö, där alla människor mår bra. Vi håller ju på med att skapa framtidens städer och samhällen och för att kunna förstå kundernas behov så måste vi börja inifrån och förstå oss själva först, vad som skapar trivsel och vad som gör oss lyckliga.”

Ni har ju en mycket decentraliserad organisation. Detta ställer väl också extra stora krav på ledarskapet?

”Ja, det ställer stora krav på organisationen. Det finns ett tydligt ansvar i respektive land ut mot kunderna på respektive marknad. Ur ledningsperspektiv handlar det ytterst om att säkerställa att vi har en tydlig strategi och riktning när det gäller vad Sweco ska fokusera på, arbeta med och vad och hur vi ska kommunicera detta. Vi väljer därför medarbetare och chefer så att dessa passar in i vårt tänkande och arbetssätt. Jag anser att ledarens viktigaste uppgift är att engagera. Jag tror själv på ett ledarskap som bygger på lagarbete, tillit och delegering.”

Med tanke på att ni samtidigt är geografiskt decentraliserat – blir det då inte svårare att överföra kompetens mellan länderna?

”Nej, vår organisation är indelad i discipliner, där den specifika ingenjörs- eller arkitektkunskapen finns samlad i samma del av organisationen. Därmed får vi en naturlig kompetensöverföring. Specialisterna sitter med i samma arbetsgrupper och har full tillgång till all vår samlade information. Som den största aktören i Europa har vi en samlad kompetens som är en enorm styrka och vi gör många projekt över landsgränser där vi kombinerar erfarenheter och kunskap.”

På vilket sätt arbetar ni med social hållbarhet?

”Social hållbarhet är en central del i vårt ledarskap, som har till uppgift att skapa trygghet och bra utveckling för alla medarbetare. Här är det bland annat viktigt att säkerställa att våra medarbetare har en bra balans mellan jobb och fritid. Vi försöker därför underlätta för småbarnsföräldrar att få ihop sitt liv. Själv brinner jag för träning och vi ger friskvårsbidrag till alla och försöker skapa träningsmöjligheter i nära anslutning till kontoren. Att vi jobbar digitalt skapar dessutom stora möjligheter att vara flexibla. Sedan är social hållbarhet en viktig del i alla våra projekt. Den hållbara staden är en stad som stärker välbefinnandet för de människor som bor där.”

Hur bygger koncernen ut erbjudandet kring ökad teknisk säkerhet?

”Den yttre säkerheten blir allt viktigare för våra kunder – den omfattar många olika infallsvinklar – allt ifrån klimat och trafik till terrorism. Det är krav som vi måste ta hänsyn till och lösa i våra samhällsprojekt. Vårt mål är att skapa en säker och öppet tillgänglig stad. Vi måste vara proaktiva och föreslå åtgärder i vår projektering för att kunna förhindra olika katastrofer, som till exempel översvämningar eller terroristattacker.”

Hur arbetar ni själva med den nya förordningen OSA - Organisatorisk och Social Arbetsmiljö?

”Vi har tagit till oss den och jobbar med förordningen på en massa olika sätt. Vi har bland annat en OSA-utbildning. Vi har skapat tydliga roller och ansvar i organisationen. Vi har en plan för hur vi ska agera för att säkerställa att vi inte har en ohälsosam arbetsbelastning och hur vi ska agera i de fall problem uppstår. Vi har en tydlighet i hur vi ska hantera kränkande särbehandling. Vi har lagt in frågor om arbetsmiljön i våra kontinuerliga medarbetarundersökningar och vi använder dessa som underlag i våra hälsoprofilundersökningar, som vi också löpande gör bland alla våra medarbetare.

I vår svenska organisation har vi även ett ”happy-index”. Det är en balansmätning, som vi gör fyra gånger per år och som kopplar till vår årliga medarbetarundersökning. Vi vill få en aktuell bild av hur alla våra medarbetare mår och upplever det. Då kan vi få en direkt återkoppling. De tre frågorna är: Är det bra stämning på min arbetsplats? Är jag motiverad? Stödjer min chef min personliga utveckling? Vi följer upp resultaten och säkerställer sedan att vi korrigerar det som eventuellt behövs.”

Hur motverkar ni stress i organisationen?

”Vi har utbildningar kring detta ämne för våra chefer och genomför regelbundna workshops. Det är ett också ett viktigt chefsansvar att säkerställa en jämn arbetsbelastning i varje team. Ingen ska behöva vara överbelastad och för den delen känna sig underutnyttjad. Lika viktigt är det att se till att den anställde efter en period av mycket arbete får möjlighet att ta ledigt.

Det är som chef viktigt att skapa en öppen och transparant miljö för dialog. Det är inte bara hårt och mycket arbete som skapar stress. Det ska vara OK att säga att du har problem hemma eller upplever andra privata svårigheter. Att känna att du kan dela med dig och sedan också få hjälp att lösa problemen är en del av vårt ledarskap och vår kultur på Sweco.”

Text: Carl Johard
Foto: Daniel Blom